Torsdag

Morgonpromenaden är avklarad, skulle dock behöva gå mycket längre. Men jag har lite

koskräck och korna står och hänger precis vid vägen. De ser snälla ut men det är bara två trådar som skiljer dem från oss. Så jag blir rädd och stannar alltid vid korna och vågar inte gå förbi.

I förrgår så slant jag på blöta blad, nackspärr blev resultatet.

Så nu äter jag piller

Rutor kvadrater och fanskap

Jag har världens bästa bok hos mig.

Och jag har fastnat i rutan, ögonen blöder och jag skall bara ..

En ruta till.. och en till..

Jag kan inte avslöja mina rutor än.

Så jag har även en egen bok.

Blev så glad över bästabokenrutan att jag tänkte att jag skall

minsann göra rutfan i min bok också.

Så nu sitter jag här och blöder, värker o drömmer mig bort

till Bubblor cirklar och runda hörn.

Rutan ? .. Äh den får ni inte se ännu

Tiden går fort

Denna bilden är tagen i skogen.

Det var när mor, styvfar, L o jag varit och ätit en

gigantisk, inte allt för god Äggmacka. Men det är nog bara så att jag är extremt känslig för äggdoft. Doften som blir kvar på tallrikar när man ätit ägg på den.

Annars så älskar jag ägg.. Ägg är gott

Så när vi lämnat kaféet och skulle söka oss hemåt så valde vi vägen genom skogen och där körde vi .. Självklart inte vi.. Självklart var det en som körde och det var inte jag.

Så plötsligt i skogen så kom sjön fram.

Jag hojtade stanna och tog en bild med mobilen, sedan puttrade vi vidare.

Det finns en bok, världens bästa.

Jag fick den igår, idag skall jag leta platta saker.

Så hösten är här.

I stan kan man se det i färgerna, på landet hör man det då alla varnar en för att gå ut i skogen.

Det jagas där ute nu.

Så svampen får stå kvar, då skjutglada och förväntingsfulla jägare skjuter på allt som rör sig. Tydligen..

Så jag försökte sluta röka. Plåstrade mig med klipulverplåster. Jag var säker på min sak i tre dagar, åt grymt mycket godis och såg ändå framför mig en hurtig renlevnadsmänniska i min kropp. Men så bestämde jag mig på något plan och gick och köpte mig ett paket cigaretter, så nu är jag lite fetare, lite onyttigare.

Så olycklig och som rökare sitter jag nu och försöker peppa mig till att orka träna idag.

Men jag har blivit asocial.

Jag saknar inte alltid människor men det är tröttsamt att aldrig vara saknad.

Jag har min egna lilla bok.

Försöker göra en sida eller ett uppslag om dagen.

Nu sitter jag med bara svarta pennor vid datorn och målar, så mina dagar i boken är färglösa. Ibland bara ett mönster.